Korset och kronan – en stad formad av stora statliga projekt
Vadstena före staden
Under den tidiga medeltiden fanns en mindre kalkstenskyrka vid nuvarande Rödtornet. Vid kyrkan låg gården Vadstena men gården flyttades under tidig medeltid ner mot sjön. På denna plats byggdes under 1200-talet ett kungligt palats med 5-6 stenhus och ekonomibyggnader av trä. Runt om Vadstena låg byarna Starby, Östra Starby, Vännesta, Marstad, och Kvissberg. Flera av dem försvann redan under medeltiden för att ingå i klostrets, slottets och så småningom stadens jordar.
Klosterstaden
Under 1300-talet donerades kungapalatset med tillhörande mark för grundandet av Vadstena kloster. Staden Vadstena har sin grund i de behov det framväxande klostret och de tillströmmande pilgrimerna hade. En stadsliknande bebyggelse växte fram från 1370-talet och rätt till viss handel gavs 1374. Riktiga stadsprivilegier fick Vadstena år 1400. Klostret dominerade staden på ett sätt som är unikt i Sverige. Ville man hyra en försäljningsbod fick man göra det av klostret. Det medeltida Vadstena låg inom dagens Rännevallsgator som har sitt namn av en vallgrav med pallisad som omgärdade staden. Den medeltida staden är fortfarande synlig. Innerstadens gatunät, stora delar av tomtindelningen och flera byggnader är intakta sedan medeltiden. De gröna inslagen i staden är också till stor del en rest från medeltiden. Klosterområdets parker och trädgårdar, kyrkoherdetomten och de privata trädgårdarna, alla har de varit gröna genom hela stadens historia.
På 1500-talet minskade klostret och annan kyrklig verksamhet i betydelse. I stället byggdes slottet och staden gick från att ha varit en utpräglat kyrklig stad till att domineras av kronan. I samband med slottsbygget avhystes en stor del av staden. Hela det område som idag är Asylenparken, Hamnparken och slottsområdet låg inom stadsområdet och tömdes på hus, odlingslotter och innevånare.
1500-talet innebar också en ny stadsbild. De medeltida husen låg oftast en bit in på tomten och längs gatorna fanns hantverks- och försäljningsbodar i trä. Under 1500-talet byggdes hus invid gatan och staden fick en trängre karaktär. Ett bevarat exempel är Udd Jönssons hus som kantar Storgatan och som byggdes i tegel på 1500-talet. I fasaden ser man spåren av öppningar för försäljning. Strax bredvid finns en lucka där två medeltida försäljningsbodar i trä har stått. Innanför finns ett medeltida varumagasin i sten.
På 1600-talet kom nästa stora statliga projekt. Klostret byggdes om till Krigsmanshus. Dels blev klosterbyggnaderna ombyggda till bostäder för krigsinvalider och dels inrättades en administration och spannmålslager för pension till krigsinvalider.
Hospitalet, också det en statlig institution, växte succesivt och kom att påverka staden och stadens arkitektur i mycket hög grad. Mer om det finns att upptäcka i Birgittaområdet.