Sjukhusstaden
När staden Vadstena växte fram grundades snart ett Helgeandshus, känt från 1401. I Helgeandshuset levde många typer av människor som inte kunde klara sig själva- sjuka, gamla, funktionshindrade, psykisk sjuka, föräldralösa barn och fattiga. Huset finns kvar fast kraftigt förändrat. Fasaden ut mot Storgatan och Stora Torget är från 1800-talet i nyklassicistisk stil men inne på gården kan man fortfarande se att de tjocka medeltida väggarna. Kvar inne i huset finns ett medeltida rum med tunnvalv
Den verkliga starten för Vadstena som vårdstad var när Hospitalet grundades 1519. Det skulle ta hand om sjuka och fattiga pilgrimer men blev senare en institution för sjuka och till sist bara mentalt sjuka. Kvar från den äldsta tiden är delar av Mårten Skinnares hus. Huset byggdes på i tegel i slutet av 1500-talet och fick sin nuvarande utformning fast då med trappstensgavlar.
På 1600-talet stod klosterbyggnaderna tomma och efter ombyggnad blevde krigsmanshus, ett hem och pensionskassa för krigsinvalider från stormaktstidens många krig. Klostrets västra länga breddades och höjdes och har fortfarande 1600-talskaraktär. Munkklostret byggdes om på 1700-talet. Krigsmanhuset upphörde i början av 1800-talet och byggnaderna blev en del av hospitalet. Den del som varit munkkloster blev kurhus, det vill säga sjukhus för veneriska sjukdomar, främst syfilis. Det omvandlades under 1800-talet till vanligt lasarett innan det flyttade till ett nybyggt lasarett på 1900-talet.
I mitten av 1700-talet byggdes ”Stora dårhuset” i en enkel men typisk 1700-talsstil med slätputsad tegelfärgad fasad, inga fönsteromfattningar och små taksprång. Ungefär samtidigt tillkom den stora Trefaldighetsgården som huvudbyggnad för hospitalet. Byggnaden förändrades i mitten av 1800-talet av byggmästarfamiljen Nyström och fick ny kyrka i mitten i klassicistisk stil. På 1800-talet blev Vadstena ett av de statliga centralhospitalen och verksamheten växte kraftigt. Många nya byggnader tillkom, Empirevillan (i empirestil), tornhuset (i putsarkitektur med utsmyckningar i nyrenässans), T-paviljongen (riven), Dalströmska gården m.m. I slutet av 1800-talet byggdes den stora så kallade Asylen väster om staden. För att smälta in i miljön har stilen inspirerats av slottet. Nu byttes också namnet till Birgittas sjukhus, eller BS som Vadstenaborna kallade det.
Lasarettet byggdes 1909 efter ritningar av Ernst Stenhammar. Det är en stram stil som bryter mot 1800-talets historiserande stilar och förebådar 1930-talets funkis.
I mitten av 1900-talet hade synen på de sjuka och vården förändrats och de gamla byggnaderna var omoderna. Birgittas sjukhus byggdes i östra delen av Vadstena där det bildade en i stort sett egen stadsdel. Området var mycket genomtänkt både i detaljer med dörrar och fönster och i hela områdets plan med stora grönytor och hus i harmonisk modernism. Under ett par decennier var sjukhuset stadens dominerande arbetsgivare. På 1980-talet förändrades synen på mentalvården och sjukhuset stängdes nästan helt, en av de största förändringarna i stadens historia. Kvar av mentalvården med rötter från början av 1500-talet blev den rättspsykiatriska kliniken.
Fortfarande är sjukhusets byggnader från olika århundraden ett viktigt inslag i Vadstenas arkitektur. I byggnaderna finns många olika verksamheter, galleri, hotell, bibliotek, bostäder, folkhögskola och museer. Det stora Birgittaområdet är speciellt och gör att Vadstena påminner om många garnisonsstäder med ett stort arkitektoniskt enhetligt område. En stor arbetsgivare är positivt i en liten kommun men stora institutioner kan också hämma utvecklingen av staden. Nedläggningen kan verka som en katastrof men innebär ofta att staden får en tillväxt eftersom ett stort stadsnära område frigörs för annan verksamhet. Idag finns bostäder, kommunhus, skola, kommunal verksamhet, äldreomsorg, rättspsykiatrisk klinik, vårdcentral och rekreationsområde på sjukhusområdet.