Modernismen
Modernismen kom som en reaktion på omoderna, trånga städer med dåliga bostäder och den historiserande arkitekturen som ansågs opraktisk och kostsam att bygga. Lösningen skulle vara en total förnyelse av bebyggelse och stadsplaner. Redan under tidigt 1900-tal fanns tankar om ljus och gott om plats. Det resulterade i tillkomsten av Strandpromenaden och nya villakvarter där Borgargatan mellan Margaretavägen och Petrus Magni skola är ett fint exempel. Den stadsplan som fastställdes 1909 tog också hänsyn de historiska värdena i Vadstena. Den traditionen bröts på 1930-talet och ett antal värdefulla byggander revs för att ersättas av nya byggnader. Enstaka gatubreddningar gjordes också, till exempel på Fyllagatan. Någon ny stadsplan med mer omfattande gatubreddningar i innerstaden i modernismens anda kom dock aldrig till stånd. Staden växte utåt i nya områden och där fick modernismens idéer större inverkan. Det främsta exemplet är Birgittas sjukhus som byggdes på 1950-talet som en helt ny stadsdel med mycket genomtänkt arkitektur.
I Vadstena finns flera fina exempel på modernistiska byggnader. Brandstationen byggddes 1953 i tegel med koppartak. Den ger trots sina skarpa linjer ett lätt intryck. Ett annat byggnadsverk från 1950-talet är ett av Vadstenabornas minst uppskattade byggnadsverk nämligen silon i hamnområdet. Arkitekturen i sig är avancerad och stor vikt har lagts vid att höjden trots storleken inte ska påverka stadssiluetten. Silon är den första så stora byggnad som är gjuten med glidformsteknik vilket ger den högt arkitektonisk värde.
Också den ”nya” delen av S:t Persskolan byggdes på 1950-talet. Den är i gult tegel med många fina detaljer, såsom trappstegsormad takfot, dekormurning i fasaden, fönster i annan form som bryter mönstret och entreportal i sten.
Konsumbyggnaden på Rådhustorget tillkom på 1960-talet efter att stadshotellet brunnit. Den är en typisk modernistisk affärstyp och även om man anpassat höjd och detaljer, till exempel klätt framsidans halvtak med koppar är det en mycket omdiskuterad byggnad. Den samtida längan mot Slottsgatan har med sin tunna puts en mjukare form som bättre smälter in i Rådhustorgets miljö trots att även den är en tydligt modern byggnad. På 1960-talet byggdes också Petrus Magni skola, vilket måste ses som modernismens höjdpunkt i Vadstena. Den är byggd i gult tegel med koppardetaljer och grupperar sig så att det bildas torgliknande öppna platser mellan husen. En verklig pärla är aulan med ett spektakulärt vågigt brädinnertak och särskilt formgivna lysarmaturer.
Några privata byggnader är värda att uppmärksamma, Villa Ljungagränd vid Strandpromenaden och den före detta möbelbutiken vid Hovstullen är båda fina exempel på modernism i mindre skala.
Birgittasystrarnas kyrka byggdes i början av 1970-talet och är en centralkyrka. Den sammanför de medeltida birgittinska hallkyrkornas rymd med en modern arkitektur. Fönstren vetter dels mot Vättern och dels mot arvet i den medeltida klosterkyrkan.
På 1980-talet kom en reaktion mot modernismens industrialiserade och ibland okänsliga byggande utan hänsyn till ett områdes karaktär. Sjökvarteren inledde en ny era i Vadstena. Först med en renovering av äldre hus och därefter med nybyggnation i gammal stil och delvis nygammal teknik med omsorg i materialvalet. Stor vikt lades vid hållbarhet och förebådade på så sätt 2000-talets byggdebatt.